Att ge sig ut i naturen med sina barn är alltid extra fint. Att få skapa minnen och upplevelser tillsammans och att få umgås nära och på riktigt.
Denna gång blev en tredagars-tur planerad i- och omkring Järleån. Jag tog bilen, hämtade upp min äldsta son och parkerade i slutet av vår tänkta rutt. Sedan gick vi till närmaste busshållplats och åkte till starten av vårat äventyr.
Nora, den vackra lilla staden som förknippas av marknad och glass, där vi blåste upp våra packrafts och paddlade över sjön till ån.
Det var varmt, 30 grader, och stilla när vi sakta tog oss över vattnet. Väl på andra siden gick vi i land, dags för lunch och sedan vandring längs ån och i Järleåns naturreservat. En mycket vacker och omväxlande vandring i vacker natur, hela tiden med forsande vatten vid vår sida. Det var tufft i värmen och det gick mycket upp och ner längs leden. Spångar och trappor var väldigt välbyggda och efter ett par km kom vi till en trevlig rastplats med flera eldstäder vid ån
Efter den tuffa men vackra vandringen blåste vi åter upp våra packraft och efter ett bad gav vi oss vidare för att hitta nattens läger. Ett vindskydd med eldstad och bra träd för våra hammockar kom vi snart fram till och vi slog läger, gjorde kvällsmat över elden och njöt en stund innan vi kröp ner i sovsäckarna.
Dagen därpå vaknade vi till ännu en varm och fuktig dag. Efter frukost bar vi ner utrustningen förbi forsen. Ännu ett bad innan vi gav oss vidare på ån.
Naturen var helt fantastisk och djurlivet är påtagligt varje gång i packraften, efter ca 8km upptäckte vi dock en reva i sonens packraft och stannade vid en badplats för att laga den.
Efter badplatsen verkar kanotleden blivit borttagen, stigarna och skyltningen blev svår att hitta. Väl framme vid vad vi trodde skulle vara nästa natts läger vid ett vindskydd, visade sig sakna på vindskyddet och eldstad.
Nu hade vi eldnätet med oss och skulle ju sova i våra hammocks igen så vi slog läger ändå vid denna magiska plats vid ån.
Då leden verkade sluta tidigare än vår karta och den sista delen bortplockad så valde vi att inte chansa oss vidare. Vi valde att vandra sista biten tillbaka till bilen istället.
Det blev ändå en härlig tid i naturen och att saker händer är en del av äventyret.
