Efter att ha varit flera gånger i Idre Fjällby så kände vi att nu var det dags att ta oss upp för Städjan som är en väldigt känt fjäll att vandra uppför och ett otroligt fotograferat fjäll.
Vi tog bilen från Idre Fjällby, där vi ställt upp våran husvagn, till en parkering som låg vid Städjans fjällby då vi hade med oss våra två minsta barn. Man kan gå från Idre fjällby om man inte vill ta med sig bilen. Parkeringen var begränsad men fanns nog utrymme för i alla fall 20 bilar så känner du att du vill ha med dig bilen, så beroende på säsong och hur mycket turister som är ute så finns det möjlighet och parkera. Finns fler parkeringar så kolla upp innan du åker upp vart du vill gå ifrån. När vi kom fram till parkeringen så stod bara två bilar där så vi var väldigt få som valde gå denna dag, vilket kan uppskattas att inte behöva dela stigen med allt för många andra turister alltid. Regnet började falla när vi klev ur bilen men vi hade turen på vår sida och det slutade bara efter en stund på vår vandring. Vi valde att gå stigen från denna parkering då den går igenom en trolsk fjällskog, den fick en verkligen att känna magi till att man ibland vända sig om och förvänta sig att ett skogsväsen förföljde precis bakom. Man tittade in bland träden och förväntade sig att något iakttog en när man gick i deras värld.
Efter ca en kilometer så lämnade vi skogen och börjad vår vandring på kalfjället. Vi lämnade alla mygg och knott bakom oss men blåsten tilltog och det var skönt och dra en luva över öronen. Då vi hade två barn med oss så var pauserna många på vägen upp men det gjorde ingenting när man gärna stannar och insuper utsikten. Försöker få upplevelsen att leva för alltid i ens minne.
När det var ca en kilometer kvar så börjar verkligen vandringen gå uppför på riktigt, då blev det brant. Vi kämpade oss uppför och vi fick verkligen peppa två döttrar att fortsätta kämpa. Det blev ett stopp på vägen upp med påfyllnad av lite energi i form av socker. När det var ca hundra meter kvar upp till toppen så gav döttrarna upp och stannade kvar till den stora avsats man kommer till innan man klättrar upp för kammen sista biten. Vi fortsatte uppför den sista biten upp mot toppen ensamma.
När vi kom upp så möttes vi av en fantastisk utsikt som är svår att beskriva med ord då den gör en mållös. Jag som i vanliga fall har svårt att inte prata blir tyst när såna här upplevelser kommer. Man blir som hänförd när man ställs inför detta, man inser hur liten man är på denna jord och hur vacker våran jord är.
Uppe på toppen så ser vi att tidigare besökare har tillsammans sten för sten byggt flera vindskydd. Vi inser att ett sådant vindskydd är perfekt för våran lunch. Vi ropar på barnen att tyvärr får de fortsätta lite till då vi ska äta innan vi går ner. Men lyckan man såg i deras ögon när de kom upp och upptäckte vindskydden som var som små hus värmde föräldrahjärtat. Vi hade med oss pulvermos, så vi värmde vatten på gasolen. Sedan blev det tortilla bröd, pulvermos, salami och rostad lök till lunch. Kanske ser underlig ut men är otroligt gott och väldigt smidigt att bära med sig och äta. Går hem hos barnen också och det är det viktiga när dom är med så de får i sig energi att fortsätta. Vi tog en kaffe med kaka i vårt vindskydd och njöt av utsikten innan vi skulle börja ta oss nerför igen.
Första delen nerför fjället gick inte allt för fort då det var väldigt brant. Man fick tänka sig för vart man satte sina fötter. Låren, vaderna och knäna fick sig verkligen en utmaning på vägen ner. När vi tog oss in i skogen igen, tillbaka till alla mygg och knott så blev det lättare steg för barnen som äntligen började se slutet med trötta ben. Där regnet slutade när vi gick uppför började det igen när vi kom nerför. Så sista biten till bilen gick vi i regn, men vi hade sån tur under hela vandringen uppför, lunchen och nerför så det gjorde oss ingenting att regnet började igen. Sen hindrar inte lite vatten oss från att upptäcka och utforska men är otroligt glad och tacksam att vi fick se den underbart otroliga utsikten utan regn.
Det var med både trötta barn och vuxna som bilen återvände hemåt till husvagnen. Men alla lite rikare på otroliga minnen tillsammans.
Vill du veta mer?
Här kommer några länkar:
Länsstyrelsen Dalarna
Visit dalarna – topptur till städjan
Naturkartan
