Denna påsk valde vi att spendera vid våran husvagn som vi har uppställd för vintersäsong i Ånnaboda. Detta år hade Jonas sin dotter och jag min dotter så det blev en dagsvandring med barn. Det blev en tur på ca 9 km. Vandringen började med en sträcka på 2.5 km på Bergslagsleden för att ta oss fram till Göljstigen. Sedan 2 km fram till Skinnarsågsfallet som är Kilsbergens högsta vattenfall.
Vi började vandringen med lite nedstämda steg från yngsta tjejen, väldigt många frågor om hur långt det verkligen var vi skulle gå och hur långt det var kvar tills vi var framme för att äta lunch. Med lite hjälp av teknisk utrustning och uppgiften att hon fick filma med gopro kameran hur mycket hon ville och vad hon ville så blev hennes steg lättare. Äldsta dottern gillar och vara ute och vandra så för henne var det inga problem att gå ut och gå. Man har verkligen lärt sig att vill man ha en vandring som uppskattas av alla, kanske inte varje meter man går men nästan, så behöver man hitta vad varje individ (läs barn 🙂 uppskattar och vad dom tycker är roligt för att engagera dom.
Efter 2.5km i lite varierande snömängd kom vi äntligen fram till Göljestigen. Det förvånade oss hur mycket snö det var kvar på sina ställen i skogen, vi trodde nog att det skulle ha smällt mer än vad det hade gjort. Men detta misstag känns det som man gör varje år, är väl kanske denna längtan efter vårkänslor som gör det kanske. När vi kom in på Göljstigen så går man längs en bäck som leder hela vägen fram till vattenfallet. Är helt underbart att gå längst bäcken och höra dess brusande under hela tiden man går. Det är en ganska trolsk känsla när man går och korsar mellan tallarna. Du får huka dig och klättra över träd som fallit. Du passerar över bäcken med dess farande vatten på broar. Du passerar genom bäverland där bävrarna finns, under våra tre vandringar vi gjort på denna stig har vi tyvärr aldrig fått se någon bäver. Till slut så hör du hur vattnet donar och du har tagit dig fram till vattenfallet. Här finns det flera eldstäder då det är en väldigt populär led att gå. Har du turen som vi hade så är elden redan startad när du kommer fram och du kan bara börja grilla direkt. Detta var bra denna gång då vi hade hungriga barnmagar. Det blev en klassiker som grillad korv, vi lyxade till det med fransk hotdog bröd denna gång. Efter lite mat så blev det lite varm choklad i solskenet vid elden och lite sockerkaka för att orka gå tillbaka. Vädret hade haft lite svårt att bestämma sig inför påsken, eller väderappen, men vi fick strålande sol hela våran vandring vilket var otroligt vackert och varmt.
När man har tagit sig fram till vattenfallet så finns möjligheten att välja hur längt man vill gå, finns tre olika sett att gå leden. Det är tre olika längder på hur långt man kan gå. Det finns en parkering där man kan ställa bilen om man vill åka till själva leden och gå den. Från parkeringen är leden till viss del handikappanpassad, finns en jättefin eldstad med vedbod på denna sträcka också. Man behöver inte ta sig ända fram till vattenfallet för att grilla.
När vi hade ätit klart så valde vi att gå fram till klapperstensfältet där valde vi att ta en av genvägarna för att göra sträckan lite kortare. Vi valde att ta genvägen och gå en del av stigen som vi redan gått tillbaka också. För att få gå längst med bäcken tillbaka också. Efter vi tagit oss ut på Bergslagsleden igen så var det bara 2,5 km kvar tills vi var hemma i husvagnen och jag tror vi fick höra “nu är vi nära, det är inte långt kvar nu” ca 8 gånger från minsta tjejen som var trött i benen. Äldsta tjejen som hade skoskav tjata inte alls utan var glad, så olika våra barn kan vara 🙂
När vi väl kom hem så blev det lite påskgodis i solskenet och njuta lite av att sitta lite och vila med trötta ben.
